Jag befinner mig i dvala denna vecka. Mår konstigt och har ett konstigt humör. Upp och ner, fram och tillbaka. Efter en ganska jobbig och känslofylld helg började måndagen segt. Segt och jobbig. Så jobbig att jag bestämde mig för att vara hemma. Vara hemma och bara va. Vara ensam ett tag.
Som sagt ganska jobbig helg. Att en person kan ställa till det så mycket. Till och med få mig att må dåligt fast den inte gjort nåt direkt mot mig.
Jag var full både fredag ocg lördag kväll. Det kändes jobbigt att vara nykter. När man dricker kan man tänka på annat och slipper den grå vardagen. Men sen då, när kvällen börjar ta slut. Då smyger det sig på ändå. Allt kommer upp till en, allt på samma gång. Allt kändes meningslöst. Så patetiskt. Jag ville bara slippa allt. Inte tänka mer. Sömn.

Jag bryr mig inte direkt mycket om skolan. Det är så lite kvar. Jag orkar inte. Men jag måste hålla ut. 20 skoldagar. Det är ingenting. Egentligen. Men nu är det stressigt igen. Mycket som ska göras. En uppgift jag skjutit på så länge har satt sitt pris. Lämnas den inte in innan fredag blir det ig på kursen. Nu måste den panikgöras. Men det är inte så mycket kvar iaf. Bara den blir gjord. Jag bryr mig inte om om den blir bra. Jag gör det jag kan, sen får det vara bra. Varför överanstränga sig?

Jag är trött på människor. Jag kan inte hjälpa det. Inget personligt mot dom. Men den här veckan är jag konstig och vill helst vara för mig själv. Orkar inte med andra.
Jag är trött på mitt jobb. Men det är inte mycket kvar där heller. Frågan är hur länge jag ska orka. Idag jobbar jag. Imorn skulle jag också ha jobbat egentligen. Men måste få ledigt. Jag jobbar tre dagar i veckan, och då är helgerna inte medräknade. Och dom kan inte begära att jag ska hinna med 3 gånger varje vecka. Jag klarar inte det. Mitt huvud klarar inte det. Och på måndag ska jag sjukanmäla mig. För då är det fest. Aldrig att jag offrar den.
Jobba fram till bulgarien eller fram till sommaren? Min lön kom idag, 900 kr. Och det piggade upp. Kanske pushar det mig till att jobba fram till sommaren. I maj kommer nästa lön. Och den börjar närma sig 3000.
På fredag blir det jobbintervju för sommarjobb. Det vill jag ha. Hoppas det går bra.

Jag är trött på mamma också. Vi har ingen vanlig relation. Mamma är ingen jag vill prata min problem med. Mamma finns där för att städa och laga mat. Jag orkar inte med annat. Såklart finns hon där för att klaga också. Vilket hon är väldigt bra på. Klaga och tjata. I helgen gick det för långt. Jag pallade inte mer. Stack hemifrån utan att säga nåt. Var borta hela dagen och kvällen, kom hem nästa dag. På eftermiddagen. Hon hade ringt på kvällen, jag ville inte svara. När jag kom hem sa hon att jag borde ha hört av mig vart jag sov. Jag är inte 12 år, låt mig sova vart jag vill. Jag klarar mig.
Därför ska jag flytta hemifrån. Och det kvittar om det blir trångt. Jag klarar inte av att bo hemma.

För att vara lite negativ.